Brœðr muno beriaz
ok at bǫnom verða
muno systrungar
sifiom spilla.
Hart er í heimi,
hórdómr mikill
—vindǫld, vargǫld—
áðr verǫld steypiz.
Mun engi maðr
ǫðrom þyrma

Ibland får jag känslan av att saker jag nyligen läst om återkommer oftare och oftare därefter, nästan som om att “något” pekar en i den riktningen. Mer troligt är att vårat nyfunna intresse till något får oss att undermedvetet leta eller se dessa saker.

Har under de senaste åren uppmärksammat åtskilliga dokumentärer som bland annat upplyser oss om våran nedskräpning, uppvärmning och utfiskning av våran planet.

I somras skickade min far denna annorlunda, om än väldigt intressanta, artikel till mig:
War Is Coming
Tycker personligen att den onämnda skribenten av artikeln är “spot on” i många avseenden.

Därefter ramlade David Jonstads bok, Kollaps: Livet vid civilisationens slut, från 2012, ner på mitt bord i höstas.
För den som inte läst den rekommenderar jag den starkt. Han sammanfattning av historien och våran nuvarande sköra situation är helt klart en av de bästa hittills.

Då jag återkommande gånger nu tjänstgjort utomlands i u-länder samt gillar tanken av att vara en s.k. “prepper”, så uppmärksammar jag onekligen vissa av människans värsta sidor, och finner ett konstigt än dock djupt intresse i detta.
Speciellt i de länder vi ofta “glömmer” bort eller helt enkelt skiter i att räkna med när vi pratar om den “välfärd” som vi vill ska sprida sig över jordklotet utan större eftertanke på vilka resurser det verkligen skulle krävas…

Där säkras den faktiska, om än långsamma, undergången av den civilisation vi känner till idag.

> Hur kan den pågående välfärden, transhumanismen och (om vi nu hinner med) singulariteten möjligtvis lösa dessa problem?
> Finns det något annat sätt?

I mörkret ser jag en ljusglimt i samband med det nya året. En människas obevekliga tro på hopp. Om än är även denna väg färgad med mycket blod och död av den mänskliga populationen som vi envisas med att låta växa då barnadödlighet motverkas, kromosomfel accepteras fullt ut, alla ska ha sin egen avkomma och slutligen att all form av mänskligt liv förblir “heligt” i vårt starkt vinklade och instinktiva synsätt.
Alla ska med. We’re doomed.

Gott nytt år, bröder och systrar.